Typer av frågor

De typer av frågor som f n stödjs av Lektionsmodulen är:

1. Flerval
   Det här är standardtypen av frågor. Flervalsfrågor är populära. Det finns en fråga och ett antal svarsalternativ att välja bland. Ett korrekt svar innebär att man får gå vidare i lektionen. Felaktiga svar kallas ibland för "distraherare". Värdet av en fråga som innehåller sådana svarsalternativ beror i hög grad på kvaliteten hos dessa "distraherare".

   Varje svar kan som alternativ ge en återkoppling (t.ex. en kommentar till svaret). Om det inte finns någon återkoppling för ett visst svar så visas som standard: "Det är ett korrekt svar" eller "Det är ett felaktigt svar".

   Det är möjligt att ange mer än ett korrekt svar till en flervalsfråga. De olika korrekta svaren kan ge olika typer av återkoppling och leda vidare i lektionen men de ger samma betyg/omdöme, dvs. en del svar är inte mer korrekta än andra, åtminstone inte vad avser betyg. Det är möjligt att alla svar kan vara korrekta och de kan föra studenten/ eleven/ deltagaren/ den lärande (vidare) till olika delar av lektionen beroende på vilket svar man har valt.

   Det finns en variant av flervalsfrågor som kallas "Flervals/Flersvarsfrågor" Om man väljer Alternativ för fråga så ombeds man att välja alla de svarsalternativ som är korrekta. Det kan, eller inte, framgå av frågan hur många korrekta svar det finns. Ett exempel: frågan "Vilka av de följande personerna var presidenter i USA?" talar inte om hur många det är. "Välj de två personer som har varit presidenter i USA." gör det. Det faktiska antalet korrekta svar kan vara allt från ett till samtliga svarsalternativ. En fråga av typen flerval med ett korrekt svar skiljer sig från en flersvarsfråga på så sätt att den senare ger Dig möjlighet att välja mer än ett svar vilket den förra inte gör.

   Återigen så är de korrekta svaren flaggade så att de leder vidare medan felaktiga svar gör att man stannar kvar på samma sida eller leds bakåt i lektionen. I de fall då det finns flera korrekta svar så bör hoppen leda vidare till samma sida liksom för de felaktiga. Om det inte är arrangerat på det sättet, så visas det en varning på distanslärarens vy över lektionen. Återkopplingen på korrekta svar, om den krävs, bör lämnas som reaktion på det första korrekta svaret och återkopplingen på felaktiga svar, om den krävs, bör lämnas som reaktion på det första felaktiga svaret. Återkopplingen på övriga svar räknas inte (utan varning).

2. Kortsvar
   Studenten/ eleven/ deltagaren/ den lärande ombeds att skriva in ett kort stycke text. Det lämnade svaret jämförs med ett eller flera inlagda svar. Svar kan vara antingen korrekta eller felaktiga. Varje svar kan som alternativ ha återkoppling. Om ingen återkoppling har skrivits in för ett visst svar så visas som standard: "Det är ett korrekt svar" eller "Det är ett felaktigt svar" för studenten/ eleven/ deltagaren/ den lärande. Om den text som har skrivits in inte passar ihop med något av svaren så är svaret felaktigt och studenten/ eleven/ deltagaren/ den lärande får se återkopplingen för felaktigt svar.

   Som standard är jämförelserna inte skiftlägeskänsliga. Detta finns dock som en alternativ inställning.

   Tecknet asterisk (*) kan användas i svar som ett "wild card"-tecken. Det kan representera vilket antal tecken som helst (eller inga tecken). Som exempel så kan svaret "kort*" matcha "kortare", "kortast" och "kort". Om ett av svaren bara är "*" (en enda *) så kommer detta svar att matcha vad som helst. Vanligtvis används det som det sista "fånga-upp-alla"-svaret. Processen att matcha går igenom alla svar i den ordning som som visar sig på skärmen. När en matchning har hittats avbryts processen och det motsvarande resultatet (och återkopplingen om det finns en sådan) returneras. Alltså, om till exempel svaren är kortast, kort* och * (i den ordningen) så kommer inmatningen "kortare" att matcha det andra svaret, och, i det här fallet så kommer det tredje svaret, även om det matchar, inte att räknas.

   Om en asterisk (*) faktiskt behövs i ett svar så bör den skrivas in som \*, backslash asterisk.

3. Sant/Falskt
   Det finns bara två svarsalternativ på den här typen av fråga, sant eller falskt. Studenten/ eleven/ deltagaren/ den lärande uppmanas att välja vilket som är det korrekta alternativet. Den här typen av fråga är i grunden en flervalsfråga med bara två alternativ.

4. Para-ihop
   Det här är frågor av en ganska kraftfull och flexibel typ. De utgörs av en lista med namn eller påståenden som måste paras ihop på ett korrekt sätt gentemot en annan lista med namn eller påståenden. Ett exempel: "Para ihop huvudstaden med landet" och använd de två listorna Japan, Kanada, Italien och Tokyo, Ottawa, Rom. Det går att ha upprepade bidrag till listan men se till att de är identiska. Ett exempel: "Identifiera vad det här är för typ av varelser " med hjälp av listorna sparv, ko, myra, hund och katt, fågel, djur, insekt, djur.

   När Du skapar den här typen av frågor så placerar Du komponenter från den första listan i svarsboxen och komponenter från den andra listan i boxen för återkopplingen. När Du väl har skapat detta så visas en vettigare modell för att sätta etiketter. När studenten/ eleven/ deltagaren/ den lärande lyckas para ihop komponenterna så används hoppet på det första svaret. Ett misslyckat svar hoppar till sidan på det andra svaret. Frågan stödjer inte återkopplingar i standardform, studenten/eleven/deltagaren/den lärande får veta hur många ihop-parningar som är korrekta eller om alla ihop-parningar är det.

   Till skillnad från en flervalsfråga där alternativen visas i slumpmässig ordning så blandas inte den första listan utan visas i samma ordning som den har blivit gjord i. Detta gör det möjligt att konstruera "Ordnade" frågor. Titta på den här frågan: " Placera de här personerna i den ordning som de är födda, den tidigaste först" med hjälp av listorna 1., 2., 3., 4. och Stiernhielm, Bellman, Fröding, Ferlin. Den andra listan blandas naturligtvis om innan den används i frågan.

5. Numerisk
   Den här typen av fråga kräver ett tal som svar. I sin enklaste form så kräver den bara att man anger ett enda svar. Ett exempel: "Hur mycket är 2 plus 2?" med svaret 4 som leder till ett hopp framåt i lektionen. Det är emellertid bättre att ange ett omfång eftersom den interna avrundningen av numeriska värden kan göra att enskilda numeriska jämförelser snarare träffar rätt än missar. Alltså om frågan gällde "Hur mycket är 10 dividerat med 3? " så skulle det vara nödvändigt att ange svaret som "Minimum:Maximum", det är två värden separerade med ett kolon (:). Alltså om 3.33:3.34 är angivet som ett acceptabelt omfång på svaret då kommer svaren 3.33, 3.333, 3.3333... att bedömas som korrekta. "Felaktiga" svar skulle inkludera 3.3 (mindre än minimum) och 3.4 (större än maximum).

   Fler än ett korrekt svar är tillåtna och svaren kan vara antingen enskilda eller par av värden. Lägg märke till att den ordning enligt vilken svaren testas är Svar 1, Svar 2, Svar 3... så Du bör vara noga med att det blir den önskade återkopplingen som visas. Ett exempel: Frågan "När föddes August Strindberg?" kunde ha det enskilda värdet av 1849 som det exakta svaret och paret av värden 1840:1849, 1840-talet, som det mindre exakta svaret. Den ordning i vilken dessa värden bör testas i är naturligtvis först 1849 och sedan 1840:1849. Det första svaret skulle kunna ha återkopplingen "Det är exakt korrekt" medan det andra svarets återkoppling skulle kunna vara "Det är nära, det är korrekt årtionde".

   Felaktiga svar kan anges men beroende på deras faktiska omfång så bör Du vara noga med att placera dem efter de korrekta svaren. Om Du till exempel när Du lägger till det felaktiga svaret 3:4 till frågan "10 dividerat med 3" så måste det komma efter det korrekta svaret. Alltså, svaren är ordnade så här 3.33:3.34 (det "korrekta" svaret) och sedan 3:4 (det "felaktiga" svaret, men inte ett ett felaktigt svar som bara är en vild gissning!).